Diskbråck

Ryggen

Ryggen är uppbyggd av kotor som ligger staplade på varandra, mellan kotorna finns en skiva som kallas disk. Förutom kotor så finns även revben som skyddar inre organ, ledband som stabiliserar ryggen samt muskler och senor som möjliggör rörelse i ryggen.

Diskbråck

Diskbråck är en knoppliknande utbuktning (bråck) i en mellankotskiva (disk). Det uppstår i en disk som genomgått någon grad av degeneration (”åldersförändring”), så att det finns en sprickbildning i diskens kapsel. I denna sprickdelning kan delar av diskens inre komma ut som ett bråck. Ibland uppstår ett diskbråck till följd av felaktigt lyft, ryggböjning eller ryggvridning, eller annan olyckshändelse. Oftast uppstår dock ett diskbråck utan någon säkert utlösande händelse.

Alla diskbråck gör inte ont. Man kan ha diskbråck utan att man någonsin haft ont i vare sig rygg eller ben. Diskbråck ses på magnet-röntgen hos 20-30% av ryggfriska individer.

I medicinsk mening talar man om diskbråck om det trycker på nerver. Då får man ischias, d v s smärta som strålar ut i benet. Dessutom kan man få försvagning av t.ex. foten och nedsatt känsel

Behandling

De flesta diskbråck, sannolikt 90%, läker ut av sig självt utan behandling. Man kan dock behöva hjälp med rehabträning för att inte tappa funktion och styrka och för att förebygga framtida ryggproblem. Vid mycket svår ischias kan operation vara aktuell i ett tidigt skede men vanligen inte före 6-8 veckor efter insjuknandet. Har man endast lättare besvär kan man vänta ytterligare upp till ett halvår. Behovet av operation avgörs således av hur mycket ischiassmärta man har eller i ett mindre antal fall om man har tilltagande nervskadesymtom som t.ex. droppfot, d.v.s svårt att styra foten. Vid uppenbar påverkan av känsel i underlivet, oförmåga att kissa och gasläckage måste akut utredning och operation övervägas. Via ryggen kommer man in i ryggkanalen och avlägsnar diskbråcket.